Baby-Boomerkvinnorna

8. Självbild

Avsnittet bygger i huvudsak på Identity Process and the Transition to Midlife Among Baby Boomers, K.M. Jones, S.K. Whitbourne, K.M. Skultety, 2006

 

 

Vuxenforskaren Erikson utvecklade i början av 60-talet en modell för hur det går till när vi skapar vår identitet. Med identitet menade han individens självkänsla och hur den förändras över tiden. Erikson menade att vuxna går igen tre psykologiska faser, varje fas påbörjas och avslutas med en kris. I krisen nyskapas en av de mest centrala funktionerna i jaget; självbilden och självmedvetenheten. Den första fasen i vuxenlivet handlar främst om att skapa nära relationer (att vara nära kontra att vara isolerad). Nästa fas handlar om att lämna efter, skapa ett arv , om att påverka, utveckla (skapandekraft kontra stagnation). Den sista fasen handlar om att  lösa inre konflikter, om att möta sin ålderdom, försona sig med sin historia och sin dödlighet (integrera alla delar av självet kontra förtvivlan).

 

Eriksons teorier utvecklades av forskaren Marcia. Marcia pekade på den omständigheten att individen kan tillägna sig identitet utan att gå igenom kriser. I kriser testar man olika identiteter, men inte alla gör så, en del anammar identitet utan att ifrågasätta, utan att testa. Marcia talade om fyra olika möjliga identitets-tillstånd. Tillstånden beskrivs med hjälp av två axlar. På den ena axeln KRIS (crisis), dvs utvärdring av olika alternativ. På den andra axeln ÖVERTYGELSE (committment), se figur nedan.

 

 

 

Även om både tillståndena ”anstånd” och ”oklar” saknar övertygelse så är det stor skillnad mellan dem. De som är i ”anstånd” söker hela tiden en identitet. De som är i ”oklar ” söker inte, testar inte. Skillnaden mellan ”skapat identitet” och ”utmätt identitet” handlar också om att söka eller inte söka. I tillståndet ”skapat identitet” har individen testat olika alternativa identiteter. De som står i tillståndet ”utmätt identitet” är övertygade i sin identitet utan att för den skull testat, i regel har de anammat den identitet de fostrades in i.

 

Vuxna tillägnar sig, utvecklar alltså identitet på olika sätt. Baby-Boomers blev vuxna under 60-talet då de traditionella vuxenidentiteterna utmanades av en ny social ordning. Nu, när de nått meddelåldern står de inför nya utmaningar.

 

”Would middle aged adults who had questioned their identities when they were in college still be considered “identity achieved” even though this questioning took place thirty years ago? Would it not be stretching the definition of “moratorium” to apply this category to midlife adults still questioning their identities? The identity status framework, which requires there to be a period of expected questioning of commitments, therefore is not a viable one for understanding identity in midlife. Instead, a process approach is warranted. Identity Process Theory (IPT) draws from the identity status framework but moves away from the status approach to examining identity in terms of more continuous set of processes.”

 

Enligt IPT är identitet något som omfattar själv-representationer (t ex konsumtion) och kroppsliga, psykologiska och sociala erfarenheter. Exempel på kroppsliga erfarenheter som bekräftar identitet är ”jag kan springa upp för trappan hemma.”. Exemple på psykologiska är ”jag kommer ihåg namnet på alla personer på jobbet”. Forskarna bakom IPT menar att att man bäst förstås vuxnas indivduella utveckling genom att studera tre olika strategier för att möta förändring (kroppsliga, psykologiska eller sociala förändringar):

Identity assimilation – hålla fast vid sin självbild

Identity accomodation – anpassa självbilden efter förändringar

Identity balance – balansera självbilden

 

Assimilation använder man sig av för att kunna behålla en känsla av att allt är som det varit, även om man tänker och känner saker som avviker från den självbild man håller fast vid. De som använder assimilation som strategi minimerar alltså allt som avviker från självkänslan. De personerna kan känna sig friskare och starkare än de egentligen är. Ibland innebär det också att de personerna håller sig friskare längre än de annars skulle gjort. Det finns en baksida med assimilation; när personer som assimilerar står inför nya situationer vägrar de ibland se att de behöver handla på ett sätt som utmanar självkänslan. Drar de assimiklationen för långt börjar omgivningen betrakta dem som fastlåsta. I värsta fall tappar de helt kontakten med sig själv (sin kropp, sitt psyke) och med omvärlden (sina relationer). Till slut blir de patetiska, som 50-åringar som klär sig som tonåringar.

 

Den som ägnar sig åt ackomodation justerar hela tiden självbilden. De är känsliga för varje förändring i kroppen , i psyket och i relationerna. De blir inte patetiska genom att klä sig för ungdomligt. Faran för dem är att överdriva åt andra hållet och tar ut sitt åldrande i förtid. Minsta tecken på åldrande, minnesluckor eller gråa hårstrån, tas som bekräftelse på att ungdom och spänst är borta för alltid.. Det kan t o m gå så långt att de tycker att alla åtgärder att förhindra ett för tidigt åldrande är meningslöst. De kan bli helt upptagna av att tänka på sjukdomar och sitt eget förfall. Får de panik åtgärdar de åldrandet innan de åldras (som 25-åringar som sprutar in Botox för att förhindra ansiktsrynkor). Rädslan för att bli äldre leder faktiskt ibland till att de åldras i förtid. De blir osäkra, oroliga, oförutsägbara. Deras självförtroende sjunker. Deras självbild vittrar sönder inifrån. De blir extremt känsliga för kommentarer från omgivningen.

 

De som väljer strategin balanserad självkänsla lyckas behålla en relativt stabil självbild och samtidit justera självbilden i takt med kroppsliga, psykologiska och sociala förändringar. De använder sig av både assimilation och av ackomodation. Balanserade vuxna skaffar sig kunskap om sig själva och sitt eget åldrande, kunskapen hjälper dem att handla på ett balanserat sätt. De som spelade fotboll som unga byter sport till golf eller badminton, sporter med mindre kroppskontakt och mindre skaderisker, och kan på så sätt fortsätta att se sig själva som sportiga.. Det finns inslag i åldrandet som inte går att kontrollera. Det har dock visat sig att vuxna som väljer att balansera assimilation med ackomodation klarar sig bättre även i sådana situationer. Balanserade som drabbas av hjärtattack ser attacken som ett tecken på att det dags att byta livsstil. En person som ägnar sig åt assimilation väljer oftast att köra på som vanligt också efter hjärtattacken.

 

Forskarna har testat olika grupper för att se om de kan finna mönster i vilka som tillämpar de olika strategierna. Studierna har visat att medelålders ägnar sig åt ackomodation i högre grad än äldre. Det har också visat sig att fler är balanserade i åldrarna 36-52 än i åldrarna 53 och uppåt. Baby-Boomers dyrkar ungdomen. Hur kommer de att klara att bli äldre? Kommer de att få panik för varjje tecken på ålderdom? Samtidigt är det ett faktum att Baby-Boomers är friskare än tidigare generationer. De tränar mer, rör på sig regelbundet och äter bättre. Kvinnor och män möter åldrandet olika. Lika många män som kvinnor väljer en balanserad strategi, men i de fall det slår över åt assimilation eller ackomodation, är det vanligare att kvinnor ägnar sig åt ackomodation, och att män ägnar sig åt assimilation.

 

Självaktning handlar om en persons känsla av värdighet och godhet. Självaktning innebär att en person får ihop objektiva och subjektiva sanningar om sig själv. Självaktning hör ihop med själv-klarhet och själv-känsla. (Här skriver forskarna att personer med låg självaktning kan betrakta andra på ett annat sätt än de betraktar sig själva. Stämmer det? Känner man inte andra som man känner sig själv?). En hög självaktning gör att man tål stress bättre och att man är bättre rustad för att möta motgångar. Personer med låg självaktning är mycket mer sårbara. Medelålders och äldre med låg självaktning är sannolikt mycket mer utsatta när åldrandet sätter in. Alla förändringar, kroppsliga, psykologiska och sociala, är mycket mer hotfulla. Låg självkänsla och ackomodation hör ihop. Perosner med hög självkänsla använder sig i högre grad av assimilation och balans.

 

Assimilation anses vara nyttigare för kvinnor än för män (mot bakgrund av hur den typiska kvinnan möter förändringar). Är det typiskt för Baby-Boomers att ägna sig åt assimilering? I dyrkan av det unga? Elller; Baby-Boomers kommer inte att hålla inne med sin skräck, med sina svårigheter med att bli äldre, vana som de är vid att göra sin röst hörd?

 

STEREOTYPER OM ÄLDRE

Personer som väljer ackomodation är mer utsatta för fördommar, klichéer och stereotyper om hur det är att vara medelålders och äldre. De åldras i förtid, i värsta fall klassar de ut sig själva. De som assimilerar slår ifrån sig nidbilderna av medelålders. De betraktar sig själva som unga, och sina generationskamrater som äldre. Det finns en risk att föra assimilationen för långt. En dag kommer åldrandet ikapp, kroppsligt, psykologiskt och socialt, och då kan uppvaknandet bli smärtsamt. Balanserade medelålders är medvetna om klichéerna och fördommarna om medelålders och skapar en personlig strategi för att möta dem. De är självmedvetna – de har ägnat många år att förstå sig själva – och står i kontakt med sina känslor, sina tankar och sina kroppsförnimmelser. De vet vad som pågår.

 

FYSISKA FÖRÄNDRINGAR

Det första man märker när man blir äldre är att spänsten i kroppen avtar. Man får en sämre rörlighet, mer kroppsfett, ökad benskörhet och sämre syn. I vår västerländska kultur dyrkar vi det unga, därför färgar vi håret, använder Botox och ansiktskrämer. Alla tecken på åldrande sänker vårt självförtroende, och faktiskt våra chanser att få jobb. Baby-Boomers är känsligare än tidigare generationer för åldrandet. De beklagar sig över gråa hårstrån, över rynkor och över kroppsfett. De som ägnar sig åt ackomodation blir självuppptagna. De som ägnar sig åt assimilation kör på till de får hjärtattack.

 

KOGNITIVA FÖRÄNDRINGAR

Baby-Boomers är livrädda för Alzheimer (gäller USA?). Varje minneslucka tas som intäckt för att man håller på att tappa kontrollen, att man håller på att tappa förståndet.

 

FÖRDOMMAR SOM ÄR FARLIGA

En del personer köper fördommarna hur det är att bli medelålders och äldre så till den grad att de tar ut sitt eget åldrande i förtid. I tidigare forskning betraktade man åren 30 till 65 år som ganska händelselösa år. Det var en period då man levde ett stabilt liv. När man började närma sig 65 år började man förbereda sig för att bli pensionär och att bli mor- och farförälder. Baby-Boomers har ändrat synen på medelåldern. Idag är medelålders aktiva, ungdomliga och funderar inte alls över att dra sig tillbaka, tvärtom söker de nya utmaningar. De Baby-Boomer som har råd använder Botox, anti-rynkbehandlingar, plastikkirurgi och kläder som framhäver ungt och ungdomligt. Baby-Boomers kommer inte att åldras i stillhet, de kommer inte att dra sig tillbaka i stillhet. Baby-Boomers tenderar att använda sig av strategin ackomodation när de möter ålderdomen. De överdriver alla tecken på ålderdom snarare än att slå ifrån sig. De är skräckslagna för att bli äldre. En del använder assimilation, med risk för att springa in i väggen. De som klarar sig bäst lyckas balansera ackomodation och assimilering.

 

För 20 år sedan kunde man fortfarande tro att Baby-Boomers skulle påverka de samhälleliga attityderna gentemot medelålders och äldre och skapa bilden av en attraktiv medelålder. Harrison Ford och Meg Ryan har bidragit till att en del fördommar kommit på skam, men det går fortfarande 4 eller 5 eller 6 tjugoåringar på varje 40- eller 50-årig kvinna eller man i varje ”sexiest of the year”-lista. Baby-Boomers startade ungdomskulten. Nu håller de på att bli offer för sin egen självsäkerhet, den självsäkerhet de kände som unga.

 

 

 

Kommentera »

Inga kommentarer ännu.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: